Valda delar ur gällande regelsamlingar

Svensk Standard SS 021054:2009

SIS - Swedish Standards Institute fastställer och utger Svensk Standard. Svensk Standard SS 021054:2009, Area och volym för husbyggnader - Terminologi och Mätregler, fastställdes 2009-08-13, och tillämpas i avtal och kontrakt tecknade fr.o.m. detta datum.
Allmänt är reglerna i denna standard avsedda att tillämpas vid uppmätning av alla slags husbyggnader i olika sammanhang, t.ex. vid projektering, hyressättning, värdering, förvaltning, statistisk bearbetning och fastighetstaxering.
Med bruksarea avses area av nyttjandeenhet eller annan grupp sammanhörande mätvärda utrymmen, begränsade av omslutande byggnadsdelars insida eller annan för mätvärdhet angiven begränsning.
För mätning av bruksarea erfordras en uppdelning av varje våningsplan i sammanhörande utrymmen. Därvid skall, förutom de olika nyttjandeenheternas enskilda utrymmen, följande typer av utrymmen åtskiljas; gemensamma boutrymmen, biutrymmen och lokalutrymmen samt övriga utrymmen (driftutrymmen och utrymme för allmän kommunikation).

I bruksarea inräknas area som upptas av

Inredningsenheter som köksskåp, garderobsskåp o.d., friliggande rör ledningar och mindre kanaler. uppvärmningsanordningar som värmepannor, radiatorer, kaminer, kakelugnar, öppna spisar, fönsterapparater o.d. Rumsskiljande väggar inom en utnyttjandeenhet intill en tjocklek av 0,3 m.

I bruksarea inräknas inte area av

De delar av väggar och andra vertikala byggnadsdelar, t ex pelare, skorsten, kanal eller dylikt som överstiger måttet 0,3 m (d.v.s. vad som blir kvar innanför 0,15 m från respektive begränsningsyta).
väggar mellan nyttjandeenheter eller andra sammanhörande utrymmen samt väggar mot trapphus och gemensamma delar samt till sådana väggar anslutna pelare, skorstenar, kanaler o d.
Väggar mellan delar av en nyttjandeenhet där delarna inte har inbördes förbindelse t ex förråd i anslutning till en bostad men med dörr endast mot trapphus, vidbyggt garage till småhus o d.

Mätvärda utrymmen och byggnadsdelar

Mätvärda utrymmen är dels utrymmen i en byggnad som uppfyller följande förutsättningar, dels omgivande vertikala byggnadsdelar.

Tillgänglighet
Mätvärt utrymme skall vara tillgängligt via dörröppning eller dylikt i samma plan, via trappa eller permanent stege, eller via lucka med fällbar stege.

Golv
Mätvärt utrymme skall ha golv. Schakt, trappor och vertikala byggnadsdelar som saknar golv skall dock betraktas som mätvärda i varje våningsplan. Trappa eller ramp mellan olika nivåer inom samma våningsplan medräknas endast en gång.
Som mätvärt utrymme räknas således inte öppning i bjälklag såsom indragen mellanvåning, ljusgård eller ljusschakt samt större öppning i anslutning till trappa.

Rumshöjd
Mätvärt utrymme skall ha en rumshöjd om minst 1,9 m. Vid snedtak godtas även delar med lägre rumshöjd under förutsättning att våningsplanet har en rumshöjd av 1,9 m på en bredd av minst 0,6 m. Därvid mäts fram till ett vertikalplan 0,6 m utanför höjden 1,9 m (i takfallsriktningen).
Utrymme mellan takbalkar vilkas underkant ligger lägre än 1,9 m över golv är mätvärt om framkomligheten ändå är acceptabel och rumshöjden i övrigt uppfyller kraven enligt ovan.

Insida vägg
Vid mätning från insida vägg eller annan begränsande byggnadsdel - t ex skorsten, kanal, schakt för installationer e d - tas måtten från ett plan omedelbart ovanför eventuell golvsockel, bröstpanel e d. Därvid tas inte hänsyn till smärre avvikelser, utsprång eller inbuktningar av konstruktiv eller utsmyckande art samt normala dörröppningar. Vid dörröppningar större än 1,5 m mäts till dörrens närmaste sida eller - där ingen dörr finns - till väggmitt. Hänsyn tas ej heller till inredningsenheter eller installationsenheter även om de upptar en väsentlig del av golvytan, t ex bröstningshög fönsterapparat som fyller en hel fönstersmyg

Indelning av utrymmen efter användning,
tillhörighet m m
Byggnaders olika utrymmen indelas efter den användning de inrättats för. Man skiljer därvid mellan bostäder och lokaler. I andra byggnader än småhus finns även övriga utrymmen. Vägledande vid indelningen av utrymmen skall, om inte annat sägs vara det huvudsakliga ändamål för vilket de är inrättade. Utrymmen som helt eller delvis är inrättade för kommunikationsändamål kan i vissa fall uppdelas om en enkel uppdelning är möjlig med i huvudsak hänsyn till utrymmets form. De flesta utrymmen i en byggnad - såväl bostadshus som lokalhus - tillhör någon nyttjandeenhet, d.v.s. de disponeras av en brukare och kallas då enskilt utrymme. I vissa fall finns utrymme som disponeras av två eller fler brukare. Sådant utrymme kallas gemensamt utrymme.

Benämningar och beteckningar för bruksarea, knutna till användning och tillhörighet

(BOA)	boarea, är bruksarea för boutrymmen
(BOAe)	enskild boarea
(BOAg)	gemensam boarea
(BOA: H)	boarea med en rumshöjd av lägst 2,1 m
(BOA: L)	boarea med en rumshöjd av högst 2,1 m
(BIA)	bruksarea för biutrymmen
(BIAe)	enskild biarea
(BIAg)	gemensam biarea
(LOA)	lokalarea, är bruksarea för lokalutrymmen
(LOAe)	enskild lokalarea
(LOAg)	gemensam lokalarea
(LOA: V)	lokalarea för verksamhet
(LOA: P)	lokalarea för personal
(LOA: K)	lokalarea för kommunikation
(ÖVA)	övrig area, är bruksarea för övriga utrymmen
(ÖVA: D)	övrig area för driftsutrymmen
(ÖVA: AK)	övrig area för allmänt kommunikationsutrymme

 

Svensk Standard SS 014141

SIS - Swedish Standards Institute fastställer och utger Svensk Standard. Denna standard, SS 01 41 41. överensstämmer med Annex B, Guide for rounding of numbers i den internationella standarden ISO 31/0, General principles concerning quantities, units and symbols, Second Edition - 1981-07-01.
I denna standard behandlas endast avrundningstal till tal som är multipler av (heltal gånger) ett visst steg. Regler ges för hur, men inte när, tal skall avrundas.

Avrundningsregler
Avrundning innebär att ett givet tal ersätts med ett annat tal, kallat avrundat tal, vilket är utvalt ur en följd av multipler av ett fastställt tal kallat steg.

Exempel:

1. steg 0,1
Multipler:	12,1	12,2	12,3	12,4	12,5	etc.
2. steg 5
Multipler:	125	130	135	140	145	etc.
3. steg 10
Multipler:	1210	1220	1230	1240	etc.

Om det avrundade talet är större än det givna talet sägs man ha avrundat uppåt, och om det avrundade talet är mindre än det givna talet sägs man ha avrundat nedåt. Det fel som uppträder då ett givet tal ersätts med att avrundat tal kallas avrundningsfel, och är lika med avrundat tal minus givet tal.

Som avrundat tal gäller den multipel av steget som ligger närmast det givna talet.

Exempel:

1. steg 0,1
givet tal	avrundat tal
12,223	12,2
12,251	12,3
12,275	12,3
2. steg 10
givet tal	avrundat tal
1 223,3	1 220
1 225,1	1 230
1 227,5	1 230

Regel A
Som avrundat tal gäller den av multiplerna som är ett heltal gånger steget.

Exempel:

1. steg 0,1
givet tal	avrundat tal
12,25	12,2
12,35	12,4
2. steg 10
givet tal	avrundat tal
1 225,0	1 220
1 235,0	1 240

Avrundningsfelet blir antingen positivt eller negativt.

Kommentar
Man bör avrunda endast en gång. Avrundning i mer än en omgång kan ge upphov till onödigt stora fel.
Exempel Om 12,349 skall avrundas till steg om 0,1 skall detta göras direkt till 12,3 och inte först till steg om 0,001 som ger 12,35, och sedan till steg om 0,1, som ger 12,4.
Ofta kan man inte avgöra huruvida ett tal är avrundat eller ej. Om det är viktigt för läsaren att få besked härom, bör detta anges. ISO saknar regler för detta.